Hej det var länge sedan och där någonstan fick jag lust att checka in här. Jag sitter i skrivande stund, igen, i Spanien, på balkongen och ser ner över Puerto Banús som håller på att vakna. Nu har vi varit här sedan den 25e juli, eller nja, vi åkte 25e juli från Sverige. Fel av mig. Vi spenderade nämligen natten på vägen i ett väldigt tomt men vackert Copenhagen. Vi landade där vid 23 på kvällen, och tänkte egentligen att vi kunde vandra in mot staden till fots då vi hade några timmar att döda, men insåg någon timme in efter optimistiskt tänkande att det kanske inte var vår klockrenaste idé någonsin. Det var blåsigt, kallt, stora vägar, en mörk natthimmel och noll människor. Vi gick längs blåsande träd, förortsområden, och platta gator. Harry Potter del 7/8 förklarar nog omgivningen bäst. Lite skräckfilmsvarning, fram tills vi kom på det dygnets bättre idé - att hoppa på en metro in till mer stad. Då såg det ut såhär.

Sedan dess har vi landat i Spanien, hängt med päronen som varit här, och nu Ludde. Hav, nattbad, shopping, middagar och kortspel. Riktig semester. Nu är det golf-rangen (????) nästa. Med sådan monitor som resterande familjemedlemmar hypear. Ska dricka mer kaffe först. Herrå.

Herrrå igen.

Jag skrollade tillbaka i kamerarullen ett år. Pja, inte riktigt ett år, då jag köpte min telefon i slutet på april 2020- men nästan. Jag minns hur jag nyligen hade gjort mitt sista jobbpass, och faktiskt började fokusera mer på mitt företagande. Det var en stor utmaning att ta sig an. Jag menar, mitt företagande utgick mycket från Instagram, där jag hade lite intäkter, men ändå inte riktigt tillräckligt. Däremot fick detta kliv mig att få mer intäkter där. Plötsligt var jag tvungen att klara mig.

Det första jag vill komma till i detta inlägg är att man ibland måste våga lämna sin comfort zone, annars kan bekvämligheten låsa en. Placerar man sig i ett läge av fullständig panik (okej överdrift, men vill nå en poäng), så kommer man göra det man inte hade "pallat" annars.

I detta hann jag också ta mig både en och annan funderare kring vad jag faktiskt vill med sociala medier, och mitt liv. Jag insåg hur jag inte bara ville jobba med sociala medier även om det kan vara en andel, men att jag vill jobba kreativt. Vilket man kan göra på så många sätt JU!

Jag började plugga i höstas, för att fundera men även investera i min kunskap, samt ta ett break från vad jag var uppe i. Jag behövde försöka luppa mig själv, skapa ett utifrånperspektiv. I samma veva var det som att allt föll på plats. Jag fick en plan. Som jag faktiskt hållit fast vid sedan dess.

Jag skulle först plugga min miljö och hållbarhet. (Det var det enda som hade öppet för sen anmälan typ :P.) Sedan skulle jag börja läsa kommunikation för att börja lära mig om det jag faktiskt ville jobba med, och söka till Berghs AD. Och kommer jag inte in på ADn har jag kommit bra långt på en kandidat inom kommunikation. Där kommer mina miljö & hållbarhetspoäng in.

Nu sitter jag här, och det är bara någon dag kvar till min ansökan ska in.
Vad jag vill säga är:
Gör du något du inte trivs med som du bara gör för att hålla dig sysselsatt:

Våga ställ dig utanför din komfortzone.
Våga släpp det.
Då kommer du kunna inleda processen i att leva ditt sanna liv.
Då är du inte längre fängslad av att vara innen i en bubbla som "funkar" men inte är maaagisk liksom.