Att inte låtas påverkas av saker man inte kan påverka

Hur mår ni? Idag mår jag så orimligt bra att jag vet inte vad. Jag tror det hela har att göra med att jag faktiskt haft en lite tuff period där jag haft sjukt svårt mad andningen, samtidigt som jag blev sjuk. Det låter banalt, men var så otroligt jobbigt. Sedan för några dagar sedan, tror jag Snurpan gled ner lite, för plötsligt kunde jag andas enkelt igen, och det är verkligen en dealbreaker i hur man mår, för nu känns det som jag klarar allt. Liksom äta: enkelt. Prata: enkelt. Jobba: enkelt. Ni fattar. Allt blev plötsligt så enkelt och jag ber till gud för att det ska få fortsätta vara så.

Sedan igår hade jag fylld dag. Jag började vid 07.00 redigera en vlogg, för att kl 10.00 åka in till stan och möta upp Michaela och Jens. Vi tog lite snygga videos och sedan återgick jag till mitt redigerande. Jag satte mig på Stora Bageriet och hade det soft och produktivt. Vid kl 15.00 hade jag tid hos barnmorskan och jag tog mig hemåt för att hinna käka något snabbt innan. Skulle bara hinna vara hemma i ca 20 minuter så jag hade inte så lång tid på mig. I detta inser jag att diskmaskinen ger felmeddelanden. Jag försöker knappra lite på den, lyckas inte lösa det, äter mina två ägg och skyndar till barnmorskan. Allt går bra. Har skjutit upp ett tag på att hämta ut mitt pass, och passar på hemvägen på att passera polisen för att få med det. Väl hemma igen ska jag fortsätta redigera. Men min dator, eller hårddisk vill inte. Filer åker upp i iCould, det är kugghjul som snurrar, objekt går inte att radera, program svarar inte, jag raderar typ 10 GB och får typ 1 GB i utbyte. (Dålig växelkurs tycker jag). Startar totalt sett om daton som håller på koka upp ca 7 ggr och har det allmänt traggligt. Diskmaskinen funkar fortfarande inte. Tvätten blir klar och börjar pipa. Klockan börjar bli mycket. Vi har inte börjat göra middag. MEN jag inser hur jag inte låter något av detta skapa stress. Jag gör mitt bästa. Försöker vara strategisk. Överför en fil åt gången till hårddisken, som motvilligt protesterar mot 99% av försöken. Och det som gör mig SÅ GLAD, är hur jag verkligen inte låter detta påverka mig. Enda rimliga slutsatsen är att kanske så småningom köpa en ny dator, och jäklar vilken processor, och viket minne den ska ha.

Obs, ta rubriken med en nypa salt. Förstår att det ibland händer sketna saker man självklart blir påverkad utav, händer mig OFTA haha. Men NÄR man lyckas behålla lugnet trots att saker skiter sig eller är jobbiga, då känns det fasen Xtra bra! Det går inte alltid, men går det så får man klappa sig extra på axeln.

Gillar