Sociala medier

Jag märker hur jag fängslas av dem. Ständigt vill jag kolla instagram, bloggar och mina händelser från Facebook. I grund och botten älskar jag sociala medier. De ger än en unik möjlighet att på ett kul sätt marknadsföra sig själv. Tidigare var blogg och instagram enbart en hobby, men nutid har det kommit att bli mer seriöst. Man kan inte lägga upp vad som helst, och i ärlighetens namn - speciellt inte som modell. Nu är jag inte den som super mig stupfull varje helg, men gillar man det, bör man inte lägga upp det. Instagram är idag som ett rullande CV och ingen skulle lämna in en arbetsansökan med vinfläckar på.

Så ni förstår vad jag menar. Man kan idag likna instagram med ett mindre jobb och att ständigt vara uppkopplad med jobb, kan vara stressande. Jag kan personligen erkänna att jag känner mig lite ledsen när mitt feed ser fult ut. Eller fult och fult, när det inte ser perfekt up. När den efterlängtade dynamiken inte uppnås. Ånej, där kom två selfies ovanför varandra. Pommes shit, då måste jag radera en. Och vadå, det här är ju inga egentliga problem. Men nu, nu har jag loggat ut från instagram för två dryga timmar sedan, och tänke vara utloggad åtminstone till imorgon. Jag måste ärligt erkänna att det känns lite utmanande. Gud det låter patetiskt, men seriously, jag känner att jag måste börja behandla sociala medier för vad det är, ett litet jobb som jämfört med terrordåden inte betyder ett skvatt. Ibland känns det som att folk brydde sig mer om att lägga en post om terrordåenen än själva terrordåden i sig.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229