Vad är ett normalt matförhållande egentligen

Som säkert många av er vet hade jag en ätstörning förut, som började någon gång vid 14 års ålder, hade sin peak när jag var 18 och runt 2019, dvs när jag var 23, började försvinna på riktigt. I dessa många år så lägger man såklart märke till samma beteenden hos andra, och hur många det är som "håller på" på något sätt.

Det är nog först nu jag känner mig heelt rimlig i skallen och heelt frisk. För även om jag förut vägde normalt, åt normalt mycket osv, så hade jag mina idéer. Jag satt fortfarande på kvällarna och hade som en romantisk stund med en gröt, keso, jordnötssmörs,hallon-bowl. Det låg liksom ett så stort värde i mat. Den skulle njutas av.

Jag ville fortfarande aldrig äta pasta, helst inte ris eller potatis och kände mig bättre om jag liksom pushade lite under dagen, i att inte äta SÅ mycket, för att kunna äta min bowl på kvällen sen.

I det hela handlar det inte om att tänka "men den äter ju mer pålägg, och jag äter mer bröd så det jämnar ut sig", utan att istället tänka "Det är okej att vi inte äter exakt lika nyttigt". Många sätter upp olika beskrivningar, av vad som är viktigt att vara. Exemplevis hade jag den att jag ville vara en 34a. Så jag köpte bara plagg i storlek 34a. Passade inte plagget förklarade mina försvarsmekanismer det som att plagget hade "en konstig modell" eller något. Och som ni hör, i både exemplet av brödet och storleken handlar detta om värderingar. Att det är viktigt att vara som den som är smal/väger lite/ är nyttig eller vad som nu identifierar den person man bestämt man vill vara, som man gjort till sin trygghet.

Jag ser så många som äter olika kladdiga röror med små skedar, vilket bara är ett sätt att hindra sig själv från att äta för mycket/ få ut mer njutning av varje tugga. Liksom detta är att upprätthålla värdeskapande av maten. Börja istället värdesätta livet. Mat är ett verktyg för att vi ska kunna leva. Låt njutningen av mat komma för att den är så jävla god, snarare än för att du lever i ett fängelse där man värdesätter varenda liten smula som tillkommer. Förstår ni grejen?

Här har vi en jäkligt god pasta jag lagade till mig och min kille igår. Detta för mig är ett vittnande av friskhet. Att slänga ihop en oplanerad god måltid av vad som finns hemma och sedan bara sitta och prata om livet. Förstår ni skillnaden på detta, och att hålla sig hela dagen för att vid 22 kunna käka en jordnötssmörsbowl?

Gillar

Kommentarer

agnesmathilda
agnesmathilda,

❤️❤️❤️❤️ Tack.

nouw.com/agnesmathilda