When everyting seems to be falling apart, it might be falling into place

Älskade vänner, ja vi måste prata. För det första är jag så jäkla tacksam att jag har er som kommer in här och stöttar mig, för jag känner verkligen en så stark känsla utav att jag vill och kan prata med er.

Så vad är fallet?
Jo, som jag nämnde kom jag in på en kandidatutbildning, som min ADHD-hjärna tackade ja till samma sekund som antagnigsbeskedet kom. Kanske för att visa för mig själv att jag KAN plugga om jag vill. Alltså på högskolenivå. Jag ville nog känna att det inte är högskolan som säger nej till mig, utan kanske jag som säger nej tillhögskolan. För igår åkte jag dit, för att reka. Jag hade ingen anledning till att vara där mer än att känna in platsen, osv. För varje sekund jag var där växte insikten om att jag nog inte tackat JA för att jag ville läsa utbildningen. Idag skulle jag ha seminarium. Jag åkte dit, och gick på seminariumet. Det var intressant, men fortfarande i en stark känsla av att "detta är 2 h av mitt liv, inte 3 år".

Jag vet att jag älskar förändring, utveckling. Det jag dock börjar lära om mig själv är att jag inte alltid förändrar det jag vill förändra, utan jag rör om i grytan till att utgöra mitt liv, och skapar ett läge som tvingar förändring. För jag vet fortfarande, att jag MÅSTE ingenting. Det är viktigt att möta vad man inte vill, och se sina "Nej", för att kunna ringa in området för "Ja".

Vad händer nu?
Jag vet inte, och även om det känns lite konstigt, så är det bra. Saker som nu svävar kommer vara tvunget att falla på plats, vilket det ännu inte har, men kommer. Jag har bara min vilja och mina val att påverka det. Gud, ni förstår. FORTSÄTTNING FÖLJER. Tänker på rubriken till att vara ett av mina favoritcitat så länge. (från Oh la moon card deck.)

Jobb för Stay in Place

Gillar

Kommentarer